2008 var jag i nästan 2 månader i Jerusalem, bodde på välkända Ecole Biblique – skrev då detta:
En del av er kanske undrar vad jag gör här i Jerusalem. Tänkte skriva en liten kort redogörelse.
När jag var här 1981-82, första året Marie och jag var gifta och bodde i Gamla stans judiska kvarter, studerade jag på Hebreiska Universitetet. En av kurserna där leddes av Prof. Emanuel Tov, och hette: Bibeltradition och Bibeltolkning i Qumran.
Där skrev jag en uppsats om en Psalm som hittades på hebreiska där. Själva skriftrullen är nedtecknad ca år 50 före Kr, men psalmen är mycket äldre. Det spännande med denna psalm är att den tidigare endast funnits på andra språk, och man inte varit säker på om den ursprungligen funnits på hebreiska.
Den finns i den gamla grekiska Septuaginta-översättningen av Gamla Testamentet (LXX) från ca 250 år före Kr, och sedan i alla gamla översättningar, t.ex Vetus Latina, Syriska, Ethiopiska, Koptiska, Armeniska, Vulgata mm.
Min uppsats var en jämförelse mellan Qumranversionen, 151A som den kallas, och Psalm 151 i Septuaginta.
Dels är det en språklig granskning av den hebreiska versionen, och sedan även ett försök att förklara skillnaderna mellan Qumranversionen och Septuagintaversionen, och slutligen ett försök att förklara varför den försvann ur Kanon (som ju av judarna faställdes ca 100 år efter Kr).
Det jag nu gör är att jag går igenom den forskning som har skett under tiden sedan 1982, och reviderar och utvidgar min uppsats, och hoppas göra det till en D-uppsats på institutionen för Afro-Asiatiska språk i Uppsala (tidigare Semitiska Institutionen).
Dels gör jag en noggrannare analys, och dels skall jag försöka placera in min förklaringsmodell i den större diskussionen om Psaltarens kanoniceringsprocess, vilket jag inte gjorde i uppsatsen 1982.
Ett centralt problem i förståelsen av den hebreiska psalmen, och därav följer också hur man ställer sig till att förklara skillnaderna mot Septuaginta, och hur man förklarar hur den försvunnit ur (eller inte ens funnits i) Kanon, är tolkningen av vissa förekomster av bokstaven Yod och Wav, på några ställen i psalmen. Ca 100 år före Kr, och en tid efter skrevs Yod och Wav på ett mycket snarlikt sett. I senare oc nutida hebreiska är Wav längre (dubbelt så långt) än Yod.
Om man tolkar vissa av dessa ställen som Yod, så blir det en underbar biblisk psalm. Tolkar man det som Wav så blir det en psalm utan bibliskt innehåll. De flesta forskare har tolkat det som Wav, och därför menat att psalmen inte tillhört Kanon i egentlig mening. Jag menar att det är Yod och att den tillhört den ”kanon” som var i bruk när Septuaginta översattes, och bevisligen var den en del av Qumrangruppens Psaltare. Jag tror inte de hade haft en psalm med obibliskt innehåll med i sin Psaltare.
Jag har lagt ut några bilder på webben där ni kan se exempel på hur Yod och Wav ser ut. ”Klicka här”, här är en bild utan mina noteringar.
Bläddra med pilarna ovanför bilden. I den första bilden visar jag hela psalmen 151A som den ser ut. Sedan visar jag samma bild men med en röd pil mot varje Yod, de andra bokstäver som ser snarlika ut är alltså Wav. Forskarna är iöverens om tolkningen av i stort set alla Yod utom två, som jag också pekat ut med en blåpil med röd stjärna. Dessa två har alltså även en röd pil för jag menar att de är Yod. Jag visar också en bild på ett ord med Yod Wav ihop (två gånger) så får ni se hur det ser ut när man har Yod och Wav alldeles intill varandra. I denna bild är det tydlig skillnad på dem, men i många andra fall är det mycket otydligt om det är Yod eller Wav, och man måste läsa meningen för att kunna bestämma om det är Yod eller Wav.
En engelsk översättning av min uppsats hittar ni här: ”Psalm 151”, där kan ni också hitta en översättning av psalmen till engelska. Psalmen finns också i original på hebreiska.
Uppsatsen, både original på hebreiska och den reviderade, preliminära på engelska, finns också Academia.edu